Vilken dag det var igår, har inte riktigt hämtat mig än :) Kvart över fyra ringde min mobil. När telefonen ringer på natten så ligger det djupt rotat i mig att det är något hemskt som har hänt. Vanligen brukar jag vakna med en känsla av lätt panik och knappt våga svara men nu var det helt annorlunda. Jag vaknade med förväntan, nu är det dags! Mycket riktigt var det Helena som ringde och meddelade att jag skulle kliva upp och ta plats vid datorn för nu var det något på gång. Puma hade varit väldigt flåsig under natten och bäddat frenetiskt. Det blev några timmar framför datorn tillsammans med Helena, Malin och Puma men några valpar kom det inte. Kring halv sju somnade Puma och var nu helt lugn. Lite trött men uppe i god tid:) Bara att åka och jobba.

Dagen var lugn fram tills jag kom från min sista lektion, då möttes jag av ett sms med texten " Krystvärkar", Bilden i min hjärna var att nu kommer valparna vilken sekund som helst så jag kastade mig i bilen, körde som en dåre hem, sprang in och tog plats bakom dataskärmen. Där lugnade dom mig och sa att vattnet inte hade gått än så jag kunde lugnt gå ut och rasta grabbarna. Vid 15,33 gick vattnet och sen gick det undan.

15,36 såg första valpen dagens ljus. Sen följde några spännande timmar då valp efter valp föddes. Puma var otrolig! Inte ett ljud från henne när valparna föddes och så fort dom var ute så tog hon hand om dom. Inte en tvekan till vad hon skulle göra. Rätt imponerande hur tiken kan ligga och dia ett gäng valpar samtidigt som hon krystar ut en ny valp. Fullständig koll på vart hon hade valparna hela tiden och mellan värkarna så tvättade hon valparna konstant.

När klockan var kvart över tio och vi kände oss rätt säkra på att alla valparna var ute så blev det en snabb middag på Max. Då låg det 11 pluttisar och diade hos Puma. 7 hanar och 4 tikar :) Syrran hade varit en pärla och tagit grabbarna på en promenad medan jag kollade på valpningen. Supersnällt! När jag kom tillbaka hem igen blev det en stund till framför datorn för att kolla på underverken. Visst är dom väl underbara :)

Här hade Puma hunnit halvvägs, Lila tiken var nyss född och det skulle dröja en halvtimme tills nästa valp kom.

Puma är otroligt mån om alla valparna. En av grabbarna, mörkblå, mådde inte helt bra när han föddes men med gemensamma insatser från Helena, Malin och Puma så piggade han på sig och han mår nu lika bra som de andra i kullen. Helena berättade att hon gick för att duscha igårkväll och medan hon var i badrummet så hörde hon att en av valparna skrek upprört. När hon kollade ut genom dörren så ser hon att en valp har krypit in bakom Puma och hamnat mellan Puma och väggen. När hon ska gå dit och hjälpa fram den får hon se hur Puma, lyfter upp valpen med munnen och flyttar över den på rätt sida. Duktiga Puma <3

Idag har det varit lugnt och harmoniskt i valplådan. Alla valparna är pigga och äter bra. Puma lämnar inte valplådan annat än för att snabbt gå ut och kissa eller äta. Jag har haft en datastund där jag fått titta på dom. Sååå mysigt! Är så glad att Helena ställer upp så för mig och låter mig kika på de små gullungarna. Jag får vara med på ett otroligt härligt sätt. Tack Helena! Det är guld värt :)

Ljusblå visar upp en liten, liten tass.  Underbart söt <3

Längtar redan tills valparna är 3 veckor, då ska jag åka upp och kika på dom. Hade tänkt att jag skulle försöka få till tre resor upp så att jag hinner träffa dom några gånger innan de ska flytta hemifrån.

Här kommer några bilder på underverken

Idag var det superväder så jag och pojkarna tog en tur till cowboystan :) Gick upp på berget coh hade lekstund med fotografering. Bara synd att man är ensam ute för det är mycket svårare att få bra bilder när man både ska kasta och fota samtidigt. Men några bilder fick jag till åtminstone.

Idag vaknade jag upp till en klarblå himmel och sol! Så himla glad man blir då. Vi gick morgonvändan och sen blev det frukost. Började fundera på vad vi skulle hitta på idag och kom på den eminenta idén att ta med mig hundarna ut till Ottelandet och åka skidor på isen. Sagt och gjort, packade in oss i bilen och åkte iväg. Efter lite krångel lyckades jag till slut få på mig skidorna och vi kunde åka iväg. Orörd terräng och ingen som åkt före oss. Gick riktigt bra med tanke på att det saknades spår och jag inte åkt skidor mer än ca 1 gång/år de sista 10 åren.

Nöjd och glad skidade jag vidare och mindes hur det var sist vi åkte, för ett år sedan då Disse blev komplett galen så fort jag tog på skidorna. Sååå skönt att han mognat tänkte jag. Sen kom vi till en nedförsbacke och då var det kört. När matte plötsligt åkte med högre hastighet än gångfart så trodde tydligen båda pojkarna att det var nån sorts ny lek. Disse skällde som en galning och Phoenix gnydde av glädje och angrep skidspetsarna som en liten tok. Svårt att hålla sig för skratt för han såg så rolig ut men försökte samtidigt få honom att sluta. Fick till slut ta fram kameran och filma dom.

Sen blev backen brantare och då fick Disse totalt frispel. Han försökte fånga matte när hon susade fram och missbedömde en aning så att han nöp mig i benet. Attans, Ont gjorde det och både byxor och hud gick sönder. Då var det lättare att hålla sig för skratt kan jag meddela...

Hål i mattes vad...

När vi slutligen tagit oss ned till stranden för att kunna åka ut på isen möttes vi av denna syn

Inte så mycket is att åka på :(

Vi fick ändra om i planerna och tillbringade en stund på stranden. Hade som tur var tagit med mig lite leksaker och kameran så vi busade på och knäppte kort.  

Efter en stund insåg Disse att det var vatten där ute, kunde man kanske bada?

Hmm liiiite kallt...

Brrrr, fryser om fötterna med det går...

Ska inte ni bada ???

Nej! Verkligen inte! Kom upp nu!

Okej då, jag kommer väl då...

Innan vi skidade tillbaka mot bilen fick vi även syn på en sommargäst, aningens tidigt kändes det som.

Vi tog oss till bilen utan större missöden men som skidtur kan nog denna utflykt klassas som katastrof!

I helgen var vi inbjudna till Skellefteå på träningshelg hemma hos Malin och Akai tillsammans med Helena, Puma och Puzzel. Vi åkte norrut direkt efter jobbet och landade i Skellefteå vid sju, lagom till middag. Håkan hade lagat jättegoda köttfärspiroger:) Efter maten hann vi sitta och surra en stund innan Helena kom. Sen tog vi en promenad där Disse visade upp sin allra drygaste sida. Han slet och drog i kopplet och skulle bara fram till Akai och Puma. Vi passade på att leta fram två stycken cacher innan vi gick hem. Resten av kvällen tillbringades i soffan med en massa hundsurr eller på golvet tillsammans med Pumas valpmage.Det blev en sen kväll, tror inte att jag och Helena kom i säng förrän kring halv två.

Dagen efter inleddes med morgonpromenad och frukost innan vi åkte in en sväng till stan. Där hann vi med två djuraffärer, en loppis, en dataaffär och lite inköp av lunch. Åkte och hämtade hundarna och for för att träna. Malin hade hyrt en jättefin inomhuslokal där vi kunde träna. Vi körde lydnad eftersom ytan var rätt liten. Roligt att träna tillsammans med nya människor och få lite nya idéer.

Efter träningen for vi hem till Malin igen och Håkan hade midagen klar. En jättegod gryta med fläskfilé och ris. Sedan blev det en kvällsrunda med hundarna. Först en kortare tur för Puma och sen en längre för dom andra. Full fart med 4 glada tollare. Phoenix och Disse lekte en hel del med Akai och tyckte att livet lekte:) Under kvällen passade Helena på att trimma Phoenix som blev sååå stilig utan en massa ludd som sticker ut under öronen. Vi satt sedan uppe och surrade ett långt tag. Så roligt att ha massor av tid att surra hund. Extra roligt att kunna diskutera dräktigheten med nån som är lika intresserad som jag är :)

På söndag var vi iväg och tränade i ridhus. Vi körde först lite fågel utomhus och sedan lite apportering inne i ridhuset. Roligt att se Puma bära fågel med för det hade jag inte gjort tidigare. När vi hade tränat klart så tog vi en ny cachingrunda tillsammans med hundarna. Lite roligt var det när jag och Malin var och klättrade under en bro medan Helena stod uppe på bron med alla hundarna. Tydligen var det mååånga som kollade ned och undrade vad vi sysslade med och Helena var tvungen att hitta på en nödlögn om någon skulle fråga vad vi gjorde:) Lögnen var att vi hade tappat hundarnas tennisboll och var nere för att leta efter den...

Sen var klockan mycket och det var dags att åka hemåt igen. Såå tråkigt att lämna alla. Hade vart roligt att ha några dagar till. Var så himla roligt att träffa Puma. Hon var så rund och go:) Roligt att se hur mycket skillnad hon gjorde på Phoenix och Disse. Phoenix fick ligga bredvid Puma och hon brydde sig inte speciellt ens när han snusade på henne medan Disse inte ens fick titta på henne utan att hon blev sur. Det ska bli otroligt roligt att se vad det är för några som gömmer sig i Pumas mage. Vill att det ska bli mars NU!

Lite bilder från helgen:

Ja, inte är det varenda dag jag uppdaterar denna blogg... Men jag har svårt att skriva när jag inte får feedback på det jag skriver. Är jätteskoj att blogga när folk kommenterar, men mindre skoj om ingen gör det. Dock är det kanon när man har bloggat mycket för det är så bra när man kan gå tillbaka och läsa igen senare. Får se om jag kommer igång igen eller om det blir fortsatt dålig uppdatering.

Veckans stora händelse var så klart ultraljudet för Puma. Jag visste ju att dom skulle dit 8.30 på morgonen och det blev nervöst vill jag lova. Jag hade fått indikationer från Helena på att hon troligen var dräktig men man känner ju sig inte säker förrän man VET. Satt på jobbet, men hade som tur var planeringstid och inte lektion. Vi hade bestämt att Helena skulle ringa om det gick bra och skicka ett sms om det inte gjorde det. Vid 8,40 pep det till i mobilen. Vågade knappt titta men när jag väl gjorde det så visade det sig att det inte alls var från Helena. Fick vänta länge, kändes det som, innan mobilen äntligen ringde strax före halv tio. Så härligt att höra att Helena hade haft rätt. Puma är dräktig så nu väntar en spännande tid. Mindre än halva tiden kvar innan det är dags för pluttarna att kika ut. Nu får man börja fundera kring antal, fördelning och tecken:) Ska bli otroligt skoj!

Vad har vi gjort förutom att gå omkring i ett valprus då? Jo en del träning har det blivit. Vi har så sakta kommit igång med jakten igen efter vår vinterdvala. I måndags tränade vi tillsammans med Ulla och Anna. Jag körde samma upplägg med båda grabbarna men med viss anpassning till varje hund. Mitt stora mål inför nästa säsong är att få ordning på dirigeringarna så det är sånt vi jobbar mest med. I måndags valde jag att köra enligt följande. Medan hundarna låg kvar i bilen så gick jag och grävde ned 6 tennisbollar i en snödriva. Sen fick Phoenix börja. Han inledde med att ställa upp ca 40 meter från drivan men med ryggen mot den. Ulla kastade en enkelmarkering ca 60 meter åt andra hållet som han fick hämta. När han kom in med den kastade hon en ny men istället för att skicka på den så vände vi helt om mot snödrivan och skickade på linjetag. Funkade fint. När han kom in med bollen satte jag honom med ryggen mot markeringsdummyn, gick ifrån honom och skickade honom bakåt.

Varierade fram och tillbaka med att skicka till drivan med bollar och mot markeringsdummysarna. Valde att skicka raka linjetag, bakåt och med sidotecken. Phoenix skötte sig kanon! Svårast var när jag satte honom med markeringen bakom sig, kallade in så han tvingades springa från dummyn, blåste stopp och skickade bakåt. Han var väldigt tveksam till att komma mot mig, men stoppet och bakåtskicket var inga problem. Mycket nöjd med honom! Sen fick han sitta passiv medan Lira jobbade.

Därefter gömde Ulla tennisbollar i en driva bakom platsen där markeringsdummysarna hade landat. Phoenix fick inte se när dom las ut och sedan när hon var klar kastades det en dubbelmarkering mellan oss och bollarna. Phoenix skulle sedan springa ut på linjetaget, mellan dummysarna mot de gömda tennisbollarna. Det var Svårt! Han ville väldigt gärna vika mot dummysarna som han såg men vi fick till det:) Så roligt att se honom jobba idag för det var hög fart och stor glädje hela tiden:)

Disse fick samma upplägg som Phoenix och klarade övningarna bra. Insåg dock att tennisbollar i träningen är tufft för den mannen. Han Älskar verkligen dessa men bollarna värderas olika. Vissa tennisbollar är ännu bättre så han började byta. Var dessutom svårt att se i snön om han hittat en eller om han letade i en gammal gömma. I övning två gjorde jag det lite lättare för Disse än för Phoenix. Han fick följa med ut och gömma tennisbollarna innan markeringarna kastades. Tennisbollarna hade betydligt större dragningskraft så det var inga problem alls med att få honom att springa mellan dummysarna ut på linjetaget men sen blev det samma tjafs med byten igen. Tänkte efter inför skick två och la då ut en piptennisboll (bästa som finns) bakom oss. Då blev det skillnad. Ingen tendens att byta, snarare att han vände om och frågade, måste jag ta med en av dom här bollarna till dig matte eller kan jag komma tillbaka direkt??? Han har utvecklats mycket i passiviteten lilleman. Satt helt tyst medan Alwin jobbade!

Igår körde vi ett kort pass själva. Upprepade sista övningen från i måndags och det gick betydligt bättre för Phoenix nu:) Sen körde jag en variant på klockan med dom. Istället för att sprida dummysar runt i en cirkel så la jag dom tätt i en halvcirkel. La 7 stycken mellan klockan 9 och klockan 3. Skickade mot en, kastade tillbaka och skickade mot den som låg bredvid. Phoenix skötte det galant men Disse hade det jobbigt. Han låste sig väldigt på den jag hade kastat tillbaka idag och hade svårt att släppa den så det blev många fel... Den övningen får vi jobba mer med tror jag. Nu låg ju dummysarna väldigt tätt, ca 1,5 - 2 meter från varandra så det var inte helt enkelt.

Jag har ju invigt Ulla i geocachingvärlden och idag hade vi bestämt oss för att ta med oss hundarna ut på uppdrag. Målet var Bergtjärnsberget, ett område som jag och hundarna promenerade i en gång i somras men i övrigt är det nytt. Vi hämtade upp Ulla och Alwin på förmiddan och gav oss iväg. Vi hade tur med vädret, soligt och fint med kring 8 minusgrader.

Hundarna tyckte att det var toppen. Ny skog, nya lukter och sen är det ju så roligt att bara få träffas. Disse och Alwin lekte och härjade som två tokar hela vägen. Phoenix har en massa andra viktiga uppdrag som att utforska nya lukter och pinka in reviret men med jämna mellanrum så hängde även han med i leken. Det är så roligt att se när dom är så glada. Jag passade på att knäppa lite kort men hjälp vad svårt det är att fota svarta hundar! Tollarna är så mycket enklare...

Hmm ibland hängde inte fotografen med i svängarna, då kan man få bilder som ser ut så här:

Ulla hade varit gullig och fixat fika så är vi kom upp på berget hade vi fikapaus och tittade på den enastående vackra utsikten.

Vi fortsatte sedan vidare och hann med en porträttfotografering.

Cachen då? Jodå, den hittades utan problem:) Blev en härlig tur på tre timmar. Nu har jag trötta pojkar som sover gott här hemma.

Haha, roligt när man kollar igenom bilder för det sticker alltid ut tungor på flera stycken. Här kommer två från idag:)

Ja, jag som vill kunna vistas i skogen utan att behöva pulsa i djupsnö har hållt tummarna för att värmen ska fortsätta. Så här långt har det varit en vinter helt i min smak. Varmt, ynkligt lite snö som dessutom smälter bort med jämna mellanrum:) Men ack den lycka som varar... Igår började det snöa, och det snöade massor. Hade planer på att leta en cache men gav upp då vägarna var så dåligt plogade. Jag och pojkarna tog en tur runt Hörnsjön istället och det var mycket snö även där.

Idag hade dom plogat så jag bestämde mig för att försöka mig på en cache uppe på Klingreberget. Det var mitt dummaste förslag på länge. Det var otroligt mycket snö. Pulsade fram i en timme men hade då kommit typ 250 meter upp på berget och hade betydligt längre kvar.

Det var inte bara jag som hade det jobbigt. Pojkarna fick också kämpa. Dom sjönk inte lika djupt som mig men med kortare ben så blev det rät djupt även för dom. Jag fick till slut ge mig, orkade inte längre och berget blev allt brantare. Känns rätt hopplöst när man vilat sig, går tre steg och är helt slut igen:)

Phoenix en aning skeptisk, ska vi verkligen gå hör??? Ja sa matte, kom nu!

Okej då:)

Jag bestämde mig för att vända tillbaka och vi ägnade en stund åt att busa innan vi började promenaden tillbaka ned för berget. Själklart blev det även en del fotografering:)

När vi kom ned tillbaka till bilen så kastade jag lite boll åt pojkarna på en äng medan jag roade mig med att fota dom.

Phoenix försökte skrämma Disse för att få bollen men den lille väjade snyggt och vann i alla fall:)

Ja så har ännu ett år passerat. Så fort det går. Ska försöka mig på en tillbakablick. Känns dock som att det inte har hänt så mycket det här året.

I januari tog vi det rätt lugnt. Det tillbringades en hel del tid ute i snön. Vi hade ju en vinter som var ovanligt snörik under 2011. Jag ögonlysde Phoenix då SSRK hade ögonlysning i Övik. Utan anmärkning vilket kändes jättebra!

Vi tränade en del lydnad tillsammans med ett gäng labradorer i Sörsvedje ridhus. Kanonbra träning, perfekt att kunna träna utan att halka omkring hela tiden. Vi provade även på en del sök vilket grabbarna gillade. Roligt att se hur dom jobbade för att hitta figuranten.

I februari hände det inte så mycket. Vi jobbade på med lydnaden och körde även lite apportering av vilt. Försökte få Disse att gilla fågel men det gick väl så där. Annars blev det en hel del lek och bus ute i snön även denna månad.

I mars hände det en del. Phoenix fyllde 3 år. Helt otroligt vad fort tiden går. Från att ha gått och väntat på att han skulle födas så är han plötsligt 3 år:) På hans födeslsedag var vi till Åsele för att tävla lydnad. Skulle köra båda hundarna och Phoenix var först ut. Han gjorde en kanonfin tävling och fick ihop 272 poäng, 1:a pris, klassvinst och UPPFLYTT till Eliten:) Kunde inte ha vart mer nöjd med dagen där men även Disse skulle ju tävla så det var bara att ladda om. Dice var egentligen inte startklar för ettan ännu men vi skulle ju ändå åka så varför inte testa. Han går in och gör en jättebra insats. 172 poäng, 1:a pris och klassvinst! Vilken dag!!!

April var en rolig månad. Snön försvann och vi kunde börja träna spår och apportering på allvar igen. Så härligt! Phoenix fick dambesök, Agrosofens Tipptoppa med matte Helen kom upp från Skokloster. Det blev lyckade parningar och en spännande väntan inleddes.

I maj gjorde Disse sitt MH på klubben. Jag tycker att han gjorde ett helt okej MH och han förvånade mig under vissa moment. Vi tillbringade mycket tid i skogen med träning av olika slag. I slutet på maj så var vi till Umeå och startade tollingjaktprov jag och Phoenix. Jag tycker att Phoenix gjorde ett superbra prov men det räckte bara till ett andrapris.

I juni debuterade Disse i lydnadskalss två. Vi deltog i trippelchansen i Kramfors. Vi startade först på fredag och Disse gjorde en jättebra insats men dessvärre reste han sig på platsen så vi fixade inte ett första pris. 139 poäng blev det. Lite trist när man vet att han kunnat haft 179 om han inte rest sig upp. Dagen efter reste han sig men så då bröt jag. Disse passade även på att fylla 2 år. Största händelsen den här månaden var ändå den 13 juni när Phoenix´s första kull valpar föddes. Ett härligt gäng på 6 valpar, 1 hane och 5 tikar blev det. Det blev en kull med väldigt mycket vitt:)

I juli ägnades en del tid åt att få in rapporter från valparna. Alla 6 växte fint och utvecklades som dom skulle. Vi gjorde en söderturné som inleddes med ett besök hos Liselott och Spex. Vi tillbringade två jättetrevliga dagar i Götene och hade hur skoj som helst! Vi fortsatte sedan mot Vingåker där vi besökte Phoenix´s uppfödare. Vi hade en härlig dag som avslutades med grillning tillsammans med Anne och Anders som har Phoenix´s syster Trolla. Jätteroligt att träffas. Dagen efter åkte vi till Skärblacka för ett besök hos Monica och Disses syster Busan. Jätteroligt att få träffa Busan med familj igen. Så var det sedan dags för första besöket hos valaparna. Åhh vilka godingar! Månaden avslutades med tollingjaktprov i Ockelbo. Phoenix tog sin etta i nkl på lördagen och på söndagen chansade vi och startade ökl. Det gick kanon! Han fixade provet fint och tog en tvåa i debuten:)

I augusti inledde vi med ett nytt besök hos valparna som nu var 7 veckor gamla. Riktigt roligt att träffa dom. Vi testade även fågel vilket alla valparna tyckte var spännande! Sen for vi vidare mot Sälen och årets tollarspecial. En riktigt rolig helg. Vi bodde med Jenny, Henke och Zelda från Härnösand. Disse startade WT men hade inte tid att lösa uppgifterna, det fanns ju brudar. Han slutade långt ned i prislistan med sina 44 poäng. Phoenix fick efter många funderingar starta ÖKL TJP och som han gjorde det. Matte grät av nervositet innan men hunden är helt cool. Löser sina uppgifter fint och fixar hela provet. Han fick en fin muntlig kritik och vi fick många lovord från publiken. Trodde vi skulle få en tvåa så lyckan var stor vid prisutdelningen när det visar sig att Phoenix var en av totalt sju hundar som tog en etta! I slutet av månaden fick vi besök av Anna-Li och Phoenix´s dotter Pixie. Jätteroligt!

I september blev det en massa träning och tid i skogen. Vi debuterade även i en ny gren, rallylydnad vilket gick jättebra. Disse fixade två godkända resultat och Phoenix tog en direktuppflyttning efter att ha fått 100/100 poäng. Vi startade tjp i Piteå med ett andra pris som resultat.

I oktober körde vi en ny start i rallylydnad. Disse fixade ännu ett godkänt resultat och kan nu titulera sig RLD N. Phoenix var ytterst nära en direktuppflyttning igen när han nu fick testa fortsättningsklass men slutade på 99/100 poäng. Han fick ett godkänt resultat även i sin andra start så nu fattas bara ett innan han når avancerad klass.

I november debuterade Phoenix i elitlydnaden. Tävlingen gick inte överdrivet bra. Vissa moment gjorde han mycket bra medan vissa kunde ha varit mycket bättre men han nollade inget moment och vi fick 209,5 poäng och ett tredje pris. Disse fick starta klass 2 och nu låg han platsliggningen och fick ihop 175 poäng, uppflytt till klass 3 och klassvinst! Så nöjd med honom! Vi var även ned till Skokloster på valpträff med Phoenix´s valpar. Alla valpar kom på träffen och det var sååå roligt att träffa allihop.

I december kom slutligen snön och vi har haft vintervila. De sista dagarna innan 2011 var slut så kom det dambesök till Phoenix igen. Den här gången var det Fagerlands Röda Puma och matte Helena som hälsade på. Två parningar har det blivit i skrivande stund. Vi hoppas nu på små valpar på Maalarigårdens kennel i början på mars:)