Inför sommaren hade jag tänkt att vi skulle spendera en hel del tid in spårskogen men nu när semestern är slut och hösten är på ingång kan jag bara konstatera att så har det inte blivit. Vet egentligen inte varför, tiden har väl funnits där och vädret ska man ju inte skylla på. Nu drar älgjakten igång på måndag och då minskar möjligheten att vistas i skog och mark så jag kände lite att det var nu eller aldrig. Idag skulle vi spåra. Vaknade upp imorse och låg kvar i sängen och lyssnade. Hördes det inte nåt? Jo då, visst kunde jag höra hur regndroppar slog mot fönsterrutan. Kändes inte allt för skoj, speciellt inte med tanke på att vi hade orientering på skolan igår och jag stod ute i hällregn mellan tolv och tre för att sedan promenera omkring i skogen med hundarna i tre timmar direkt efteråt för att leta åt alla skärmar igen. Var inte överdrivet sugen på flera timmar i regn idag med. Men det var bara att gilla läget.

Gjorde i ordning varm choklad och några mackor som jag packade ned tillsammans med spårgrejerna och torra kläder som jag skulle kunna byta till efter spåret. Sen åkte vi ut till flygplatsen och jag började traska ut ett spår åt Phoenix. Tanken var ett högre spår, har ju en önskan om att starta en gång i höst. Men efter ungefär hälften av mitt tilltänkta spår så kollade jag ned på GPS:en och den visar att jag inte alls går i den riktning jag tycker att jag går i. Till slut visade det sig att spåret, som skulle bli 1200 meter landade på 2500 meter. Betydligt längre än Phoenix gått tidigare men vad gör man. Jag brukar ha bra lokalsinne och bra känsla för vart jag befinner mig i skogen men utan GPS:en hade jag hamnat fel idag.

Gick sedan ut Disses spår. Han fick också ett spår av högrekarraktär. 1200 meter och upptagsruta. Det hät spåret gick jag ut i ett område där jag lagt till Phoenix tidigare så här fanns inte någon risk för att jag skulle gå vilse:) Tog sen en promenad med hundarna samt fikade upp matsäcken medan spåren låg till sig. Halvknöligt att försöka fika och samtidigt hålla i paraply:P

Sen var det dags för spåren. Phoenix fick börja. Upptaget gick han över spåret först men ringade själv tillbaka direkt och tog an spåret i rätt riktning. Sen gick han otroligt fint. Inga tapp på spåret, åtminstone inte som jag märkte av. Tyvärr missade han en pinne men alla andra plockade han iupp fint och kom in med till mig:) Klockade spåret och vi landade på 41 minuter. Så länge har han aldrig fått jobba tidigare. Var roligt att se hur fint han jobbade idag, fina vinklar och lagom tempo i spåret. Kul att se att han orkade mentalt hela vägen trots att klantmatte lyckades lägga ett spår som var mer än dubbelt så långt som det var tänkt:) Tror att till och med Phoenix var nöjd efteråt för han sa inte ett ljud när det var Disses tur att spåra sen. Annars tycker han oftast att det är helt onödigt att Disse ska gå ut, han kan ju gå ett spår till men idag låg han lugnt och väntade när jag selade på Disse.

Disse är inte alls van vid upptagsruta och det märktes i starten. Blev lite strul men sen hittade han spåret och då skötte han sig jättefint. Han är lite oroligare i sitt spårarbete än Phoenix och slår mer över spåret men han hade inga tapp och alla pinnar kom in till matte. Fanns dock ett ställe där han skulle ha kunnat gå fel, han vek av lite för tidigt i en vinkel och precis då så trampar jag på en blöt pinne och foten åker kana längs pinnen vilket leder till att jag faller i backen. Får stoppa lilleman och när jag klivit upp från backen vänder han tillbaka och går rätt. Vet inte hur han skulle ha gjort om jag inte hade ramlat. Men det får man aldrig veta. 20 minuter tog det för honom att avverka sitt spår.

Efter avslutat arbete var det skönt att byta om till torra kläder och sätta sig i bilen igen. Kom hem ca 4 timmar efter att vi åkt iväg och jag har haft trötta och nöjda killar:) Imorgon blir det jaktträning, blir skoj det med!