Idag på eftermiddagspromenaden kände jag att det var dags att gå lite nya vägar. Har traskat runt på samma ställen nu sista veckorna och börjar bli less på det. Funderade på vart man skulle ta vägen och kom på att det var länge sen vi gick bort mot Järvedsskogarna. Gick en del där när Ulla och Peter bodde där och det finns en hel del fina promenadvägar där. Tog bilen till Sörliden och gick upp i skogen där. Insåg dock inte innan vilken känslosam tur det skulle bli.

Jag har inte varit i dom här områdena mer än en gång sedan Casper dog och det var snart ett år sedan. Nu kom det massor av minnen medan man passerade olika platser. Typ, här tränade vi när dom var valpar, här brukade Cappe och Disse bada, här gjorde vi övningen med linjetag som blev helt knasig, här band vi upp dom medan vi tränade och Disse och Casper sjöng ikapp, här fick man passa så dom inte badade i gyttja... Det sved i hjärtat kan jag lova :(

Men allra värst var i slutet av turen. Kom nedför stigen och ser då vår "fotosten". Phoenix  har en förkärlek till att hoppa upp på höga stenar eftersom jag belönat det tidigare och nu for han upp på fotostenen. Tårarna brände, så otroligt tomt det såg ut:( Kan bara konstatera att saknade fortfarande är stor!

Det är så här det ska se ut! Dice, Phoenix, Casper och Easy <3