Ikväll testade vi på ett B-prov igen. Har inte startat sen i höstas så det kändes spännande kan jag lova. Det var kvällsprov med samling klockan 16.00 och vi hade startnummer två. Kom dit i lagom tid så vi hann gå en promenad innan samlingen. Provupplägget kändes trevligt vid genomgången. Farorna för vår del kändes som att dom låg på söket, där det var väldigt blött samt på vattenmarkeringen eftersom det var igång från riktigt gungfly vilket inte är Phoenix´s favorit.

Hann inte se första hunden eftersom jag gick och hämtade Phoenix så jag hade ingen koll på hur det gått för dom eller om det var några knivigheter som jag inte hade tänkt på.

Provet inleddes med en ganska lång transport fram till vattnet. Där gick han fint och verkade vara med. Sen fick vi ställa upp ca 15 meter från vattnet och det sköts ett skott följt av en markering på blankvatten. Där hade jag missat att kolla med domaren vad som gällde så jag väntade och väntade på att han skulle be mig skicka hunden. Till slut fick jag vända mig och fråga om jag kunde skicka. Det kunde jag bara jag väntade typ 2 sek efter att fågeln landat. Miss av mig men man vill ju inte skicka för tidigt för på vissa prov säger domaren till när man ska skicka.

Gav Phoenix kommando och han gick rakt ut och tvekade inte att hoppa i. Men den långa väntan gjorde att han tog lite fel riktning och simmade ut så han hamnade ca 5 meter till höger om fågeln. Det var en and som inte syntes så väl i vattnet men han fick vittring på den och vände direkt när han kom i jämnhöjd och tog den. Rakt tillbaka hem och avlämning i hand. Därefter genomfördes en identisk övning, skott och kast på öppet vatten. Den här gången var jag med och skickade i rätt tid och då spikade han den. Inga problem med avlämningen nu heller.

Sen transport igen bort mot söket. Området var inte så stort men låg på en riktigt blöt myr samt en liten del som låg i skogen. Vi fick ett skott innan första skicket och Phoenix stack ut i god fart. Hittade direkt en fågel, tvärstannade men vände sig mot mig. Ska jag ta den här? Ja, blåste inkallning och han plockade utan att tveka upp en fasan som kom in i hand. Fasaner har han inte stött på förut så han tyckte det var lite underligt.

Skickade igen och han kom ut mot skogsområdet. Tvärstannade och vände tillbaka. Såg ingen fågel så jag tänkte blåsa stopp på honom och be honom plocka upp det han inte ville ha men precis innan jag blåste så ser jag att han har en liten kaja i munnen. Vilken tur att jag inte agerade. Sen kom en and in utan problem. Nästa var en kråka som han plockade utan att tveka men spottade ut 2 meter framför mig så jag fick be honom att plocka upp den. Nästa var en rapphöna, också en ny fågel som Phoenix bara sett nån enstaka gång. Liten tvekan men sen tog han den och lämnade fint.

Bara kaninen kvar nu och då började det strula. Phoenix sökte en stund men man såg att han var trött och han fastnade i området där rapphönan hade legat. Jag fick påminna honom att söka och han fick inte riktigt till det. Fick syn på båten och låste sig lite vid den innan det till slut släppte och han kom ut i skogen där han hittade och kom in med kaninen.

Sen var det ett kort linjetag som han spikade. Duvan var full med myror men jag fick den i handen. Avslutade sedan med två enkelmarkeringar på land med skott och han spikade bägge två med fina upptag och avlämningar, trots att ena var en kråka:)

Vi fick en trevlig öppen kritik där han fick beröm för sina markeringar och sin dirigering men fältet skulle tyvärr dra ned en aning i pris. Bara passiviteten kvar och det är väl det enda på ett prov som jag inte är nervös för. Phoenix är ju alltid tyst, trodde jag... Fick vänta länge medan dom skrev protokoll och redan när nästa hund kom fram så såg man att det var nåt ovanligt med honom. Det var en goldenhane och Phoenix höll på att krypa ur skinnet. Ville bara fram och snusa. Han såg ut som att det var en otroligt vacker löptik som kom och inte en hane. Fick säga till honom flera gånger innan han satte sig. När den andra sedan fick gå iväg på vattnet så SKÄLLDE min hund! Ett högt och fint skall (tänk om han gjorde så när vi tränar skall i brukset) och sen gnällde han flera gånger. Blev helt paff! Mycket hade jag väntat mig idag men INTE DET! Men men, man upphör aldrig att förvånas.

Priset blev så klart noll vilket känns trist. Kändes fint att inte ha någon nolla men sånt är livet. Känns inte alls lika jobbigt som tvåan på TJP:et iaf. Där hade jag trott att det skulle gå vägen och han hade i mina ögon gjort ett jättebra jobb. Nu hade jag orsaker till prissättningen som jag förstod på ett helt annat sätt. Däremot kändes det inte skoj att han inte var tyst! Vad ska jag nu tro nästa gång....

Tur att vi inte låg på ett första pris innan passiviteten i alla fall. Då hade han varit billig:) Nu får vi ta tag i konditionsbiten så han håller hela fältet samt träna på konstiga viltslag. Nästa gång vill jag lyckas! Tänk att det alltid är nåt som strular...