Huvvaligen!

Det bor ett MONSTER hos matte!!! Han är rätt liten, orange och har hjul. Han har en lång snabel med ett hemskt huvud och han morrar hela tiden samtidigt som han förföljer matte. Uscha säger jag bara, jag sprang och gömde mig. Men då matte ropade var jag ju bara tvungen att kika fram. Med lite lock och pock samt några godisbitar så vågade jag mig fram till honom. Men jag litar inte på honom, bäst att man håller sig undan ett tag...

Jag har fått en ny kompis med, en liten konstig sak som matte kallar Molly. Hon är söt men fattar inte helt när jag vill leka.. Måste fundera ut hur jag ska få henne att förstå hur skojig jag är. Nån som har nåt tips??

Här kommer lite bilder på Phoenix första dag hemma. Var svårt att knäppa då han helst vill vara nära:)

Efter en lång väntan är nu äntligen lillkillen hemma i Övik. Känns hur skoj som helst! På vägen hem skötte han sig så himla bra. Sa inte ett ljud på hela vägen. Låg så snällt och fint på golvet tills vi var i Uppsala, sen ville han sitta i knäet. Var duktig och både kissade och bajsade i Söderhamn trots att det var läskigt att vara ensam på en ny plats med massor av ovanliga saker. Det var oerhört varmt i bilen så det blev mycket vatten, baddning med våt trasa och ligga i skuggan men det löste han bra.

Grinade lite igår när jag stoppade honom i buren för att sova men slutade på  ca 3 minuter. Somnade och sov tills min väckare ringde imorse. Nu har vi vart ut och kissat. Ska leka lite och äta frukost strax. Skriver mer om han somnar sen.