Idag var jag och Phoenix ute på en härlig promenad. Vi var ute i över två timmar och traskade i skogen, busade, knäppte kort och hade det allmänt mysigt. Vi for ut till Åviken och gick därifrån till Ögeltjärn. Där stannade vi en bra stund innan vi pulsade ut i djupsnön för att utforska Ögelberget (tror jag det heter).

Efter en lång klättring i snön så hittade vi ett skoterspår. Tydligen kom vi från fel håll. Skulle ha kommit från Gullvikshållet istället... Men men vi hade det trevligt även om jag var ruskigt blöt om byxor och skor innan vi kom fram.

Väl uppe vid vindskyddet på toppen var det riktigt fin utsikt. Ska garanterat klättra upp dit igen till sommaren.

Här kommer lite bilder:

Är precis hemkommen efter en skön promenad i skogen med Phoenix. Vi strosade runt, busade lite, tränade lite tricks och bara njöt av att vara utomhus. Var lugnt och skönt, mötte inga andra förrän när vi var 100 meter från parkeringen. Då ser jag på långt håll att det kommer en äldre dam med nån labradorkorsning samt en liten fjanthund. När dom kommer närmare ser jag att det är en papillion. Båda två är okopplade.

Jag kliver av stigen och sätter Phoenix där för att de ska kunna passera utan att hundarna behöver hälsa. Tanten bestämmer sig då för att koppla sina hudnar. Hon ber den stora att stanna och vänder sig mot pappisen. Men den uppför sig som så många andra småhundar jag sett. Hoppar undan, tanten böjer sig ned för att ta fast den och hunden sticker. Tanten går efter, försöker locka med godis men hunden tycker enbart att det är en skojig lek och fortsätter undvika kopplet.

Under tiden så avancerar labben framåt mot oss på stigen utan att matte ser den. När hon upptäcker det börjar hon lamt ropa på den. Ingen reaktion från hunden som sakta går mot oss. Tanten ropar lite argare men struntar sedan i den stora hunden och återgår till cirkusen med den lilla. Utan framgång vill säga.

Efter 10 minuter tröttnar jag på att stå och vänta. Ber Phoenix sitta kvar och går fram på stigen mot labben. Säger åt den att gå hem och trycker bort den. Då vänder den och lallar iväg några steg. Får den att gå halvvägs tillbaka till matte och återvänder sedan till Phoenix som snällt sitter kvar där jag lämnade honom.

Då lyckas till slut tanten få tag på labben och kopplar denna. Då börjar hon gå tillbaka på stigen och ut på vägen. Inte ett ord till ursäkt för sina hundars beteende. Tydligen gav hon upp idén om skogspromenad och gick hem med svansen mellan benen...

Blir så irriterad på folk som inte har koll på sina hundar. Speciellt vanligt verkar det vara bland småhundarna. Har inte träffat många som lyssnar på sina ägare... Dock finns det säkert en massa duktiga småhundar som sköter sig utmärkt. Bara det att jag inte har träffat på så många. Jobbigt för den här tanten om hon nästa gång möter nån annan som inte har pli på sin hund och som dessutom har en elak hund....  Hoppas att hon tänker till nu!